Litsboken 1964 XIV sid. 11
Lars Persson från Lit –
en vävkonstens fader
Av ANNA MAGNUSSON Av ANNA MAGNUSSON
En litsbo vars namn är värt att rädda undan glömskan för de insatser han gjorde för den textila hemslöjden inom länet var lantbrukaren Lars Persson från Ringsta, född 1828, död 1912.
Persson var redan en mogen man, då hans intresse väcktes för vävkonstens möjligheter och värde. Märkligt nog skedde detta genom en tysk vävlärare som på 1870-talet reste omkring i Jämtland och ordnade kortare vävkurser. Under dessa demonstrerade han vävstolar med lattor för flera skaft, och en mera mekanisk inredning på slagbommen för s.k. kastskyttel.
I den kurs som hölls i Lit deltog också Lars Persson. Han kom snart underfund med att den undervisning som gavs var för knapphändig för att ge ett verkligt resultat, och en av de stora bristerna var att en vävbok med beskrivningar inte fanns att tillgå. Men Perssons intresse var väckt och han fortsatte på egen hand med vävning. Han började också att samla vävmönster och beslöt sig för att ge ut en mönster- och instruktionsbok i vävning. Boken kom ut 1891 och den innehöll inte mindre än 86 olika solvnotor med beskrivningar samt utförliga allmänna regler och iakttagelser vid uppsättande av vävar.
I förordet rekommenderar han den – som han kallar den – mekaniska vävstolen, och säger att den bör omfattas med allvar. Använde man den: "… kunde mången fattig kvinna beredas arbetsförtjänst, och arbetaren finna sig mera belåten med hemmavävt tyg."
Per Larsson fortsatte den kursverksamhet som tysken startat här. Han reste ut i bygderna och lärde ut sin mera avancerade vävkonst.
Högsta mode var under 1880-talet ett klänningstyg med bomullsvarp och med inslag av tunt glansigt ullgarn, s.k. Victoriagarn – efter kronprinsessan Victoria. Genom olika färger på varp och inslag fick han fram en skiftande sidenglänsande effekt. Dessa tyger med tunna inslag vävdes med stor fördel med kastskyttel.
Tack vare att vävstolarna kunde inredas med lattor, hade man möjlighet få fram många olika mönster, och man kunde nu väva klänningstyger i olika kypertvariationer genom att ändra uppknytning och trampordning.
På kurserna fick eleverna väva upp var sitt olika prov, men dessa vävdes sammanhängande och sedan klipptes en smal remsa till var och en, som på detta sätt erhöll alla de olika mönstren. På länsmuseet finns nu dylika remsor med omkring 20 olika mönster från Hammerdal och Mörsil.
VÄVERI I ÖSTERSUND
I Kvitsle, Mattmar, träffade jag i februari 1963 en fru Karin Forslund, född 1882, som berättade att hon 1905 – 1906 hade plats på en matservering i gården Prästgatan 12 i Östersund. Lars Persson hade då flyttat från Lit och var nu ägare till denna fastighet, där sonen Per Larsson startat ett snickeri med vävstolar och likkistor som specialitet. Lars Persson var nu för gammal för att resa ut och hålla kurser på landsbygden. Nu hade han i stället inrättat ett väveri i gårdshuset på sin fastighet, där han hade fyra vävstolar i gång. 2 med upphämta och dragutrustning och 2 med kastskyttel.
Karin Forslund var mycket intresserad av vävning och hon utverkade hos Lars Persson att få bli kvällselev. Hon hade ännu kvar ett förkläde med breda bårdar i upphämta, som hon vävt där. Hon fick också väva ett klänningstyg. (Klänningen var nu utsliten, men hon trodde sig ha kvar några tygbitar, som hon skulle leta reda på under vårstädningen. Men för henne blev det inte någon mer vårstädning. Hon avled i april samma år.)
Fru Forslund berättade vidare att Lars Persson vid den tiden var som en tomtegubbe med skägg. Snäll och tystlåten gick han helt upp i sitt arbete och förmedlade sina kunskaper i vävning till många kvinnor, både från staden och landsbygden, som sökte hans råd och hjälp.
Fru Lillie Troive, Östersund, sondotter till Lars Persson, har i sin ägo, förutom prover och manuskriptet till vävbokenett diplom med hedersomnämnande för utförda vävnader från 26:e Allmänna Lantbruksmötet i Mörsil den 3 september 1898.
Jämtslöjd äger en vävstol med dragrustning för upphämta, och en anordning för kastskyttel. Under mina vävkurser har jag träffat på vävstolar med inredning på flera skaft och slagbom för kastskyttel, bl.a. i Hammerdal, Mattmar, Marieby och Bodsjö samt – naturligtvis – i Lit. Fru Troive minnes särskilt att fru Gertrud Lithander i Klösta köpte vävstolar av Lars Perssons tillverkning.