Litsboken XL 1990 sid. 135

Logen Ringblomman i Ringsta för 100 år sedan

Godtemplarorden kom till Sverige 1879. Redan 1883 bildades logen Ringblomman i Ringsta. Förmodligen utgjorde den diskussionsförening som startade i byarna Kallsta, Ringsta, Byom och Backen 1877 en god grund godtemplarlogen. Diskussionsföreningen hade ofta supandet, spritmissbruket och dess följder på programmet. Många medlemmar i diskussionsföreningen blev också medlemmar i godtemplarlogen. Diskussionsföreningen hade sitt sista sammanträde i januari 1882. Logen Ringblommans första kassabok visar att den 7 februari 1883 som första post hade inbetalade inskrivningsavgifter kronor 27,25.

Logen Ringblomman hade med mycket få undantag medlemsmöte varannan söndag. Ett undantag gällde midsommar, eller lövhyddohögtiden som den kallades i logens protokoll, då man alltid hade möte. Logen hade också medlemsmöte kvällen före julafton och då var det lite extra festligt. År 1888 hade man lilljulkväll - som man kallade kvällen före julafton - med gammaldags bröllopskalas och med sång av systrarna (vilket var de kvinnliga medlemmarna, de manliga kallades följdaktligen bröder)!

Under år 1889 - för etthundra år sedan - hade logen Ringblomman 25 medlemsmöten. I slutet av varje kvartal utsågs en programkommitté, som skulle lämna förslag på mötesprogram för nästa kvartal. Man valde också logens tjänstemän - eller styrelse - och dessutom finanskommitté, sjukvårdskommitté, besökskommitté och logerumskommitté. Även tjänstemännen och de olika kommittéerna valdes för ett kvartal. Avsikten därmed var säkert att så många medlemmar som möjligt skulle lära sig mötesverksamhet och logens arbete. Att detta var en medveten inriktning hos logen framgår också av logens mötesprogram. Där var det ofta någon som läste en bit ur ordens tidningar Reformatorn och Wägvisaren, läste verser eller något ur en bok. Man försökte ofta få medlemmarna att skriva kortare berättelser som de sedan skulle läsa upp på logens möten. Men detta var trögt. Lättare var det tydligen att muntligen berätta om något man upplevt på arbetet eller annorstädes. Efter marknadsdagarna i Östersund, Gregoriemarknaden i mars och höstmarknaden, var det någon medlem som berättade om sina marknadsupplevelser. Ibland delades till och med marknadspresenter ut av marknadsbesökarna till deltagarna i logemötet.

Logemötena började och avslutades med bön och sång. Som sista punkt i mötesprotokollet infördes hur mycket som för kvällen influtit till logens kassa.

Diskussionsämnen valdes av programkommittén, men medlemmarna fick också lämna in förslag. Och det var stor bredd på ämnen. Man kunde t ex diskutera vem som stod godtemplarorden närmast, drinkaren eller måttlighetssuparen och logemötet kom den gången fram till att det var drinkaren. En annan gång fick medlemmarna berätta om sin egen känsla vid första och sista ruset. Bara ett fåtal yttrade sig, och sekreteraren noterade i protokollet: "för min del vill jag helst kasta en slöja över mitt förflutna". Programkommitténs förslag på kommande program skulle givetvis godkännas av logemötet. Låt oss ta några exempel på program vid logens möten för etthundra år sedan.

I början av februari månad hade logen fest för att fira sin sexåriga tillvaro.

Kaffet var ett kärt ämne och vid ett möte diskuterade man: Är kaffet en billig och hälosam dryck och nödvändig för att godtemplare ej använder rusdrycker? Så här berättar protokollet om diskussionen: " I diskussionen över frågan deltog flera bröder och av lätt insedda skäl även systrar, vilka senare vid frågans behandling ej förnekade den måhända dem orättvist tillägnade egenskapen att både med ord och handling försvara den så varmt omhuldade kaffetåren. Under det systrarna å sin sida sökte framhålla dess utmärkta egenskaper både för hälsan och smaksinnet dock med förbigående av utlåtande över det i frågan framställda spörsmålet om dess billighet, sökte en och annan talare från brödernas sida att rekommendera några andra, kaffet liknande ingredienser, något som dock ej syntes vilja väcka logens understöd, vadan logen, måhända för att ej åstadkomma partibildningar med ty åtföljande splittring, ansåg att kaffet var av så oskadlig karaktär att det åtminstone från godtemplarnas sida ej borde befara något attentat emot sig." Sekreterare P Andersson i Kallsta hade formulerat denna sammanfattning.

Tillsammans med logen Sundhetshemmet i Husås anlitade man en talare Hj Wennberg, som var från annan ort, och logerna skulle dela på skjutskostnaden. För Ringblommans del blev det en krona och fyrtio öre.

Gubbarna berättar om tilldragelser från forna tider. Tyvärr talar protokollet ej om vad de berättade om.

Ogifta bröder skulle klargöra orsaken till varför de ej ingått äktenskap och detta utbördes vid en vetenskaplig tankeläsningsseans, där alla ogifta bröders hjärteangelägenheter blottställdes på ett ohjälpligt sätt!

Man diskuterade om iskällardricka skulle hänföras till rusdrycker, och efter diskussionen kom man fram till att så var fallet. (Kan denna dryck vara densamma som svagdricka eller enbärsdricka? AG:s anm.)

På ett möte upptog programmet diskussion över ämnet "Intaga systrarna en så aktningsvärd ställning i logen att de skulle saknas ifall de lämnade logen?" Inför diskussionen intogs alla tjänstemannaplatser av systrar med Kerstin Hedström som logetemplare. Om diskussionen berättar protokollet: "Flera talare yttrade sig, varvid huvudsakligast en del bröder, som ansåg kvinnans medlemskap absolut nödvändigt. Först och främst såsom maka och moder ägde hon verksamma medel i sin hand för att sprida nykterhetens välsignelse bland sin omgivning. I logerna var hennes plats given att med den förmåga varmed hon vore utrustad åstadkomma trevnad och ett angenämt samarbete. Vidare kunde hon utöva ett ofantligt inflytande över såväl de utomstående för deras vinnande för orden som ock över de inom orden varande i allmänhet men ungdomen i synnerhet, varvid den förmodan framkastades att om systrarna lämnade orden de ogifta bröderna också troligen komma att resa samma väg. Emot sistnämnda epitet och för att bevara åtminstone skenet av självständighet uppträdde några av bröderna och menade att systrarna lovordades väl mycket, och såsom bevis härför åberopades några av bröderna åstadkomna anordnanden utan biträde av systrar, som utfallit särdeles gynnsamt, jämte några andra stympade bevisförsök i samma riktning, vilka läto som dova ekon från brödrakretsen. Genom förkrossande vederläggning från de äldre bröderna, häri understödda av systrarna, funno dessa med rebelliska åsikter varande bröderna med sin fördel förenligt att övergå på den sidan som ägde flertalets mening och förklara att om de ej ville erkänna de framkastade påståendena de åtminstone ej protestera däremot, vilken förklaring upptogs av systrarna med nöje." Även detta protokoll har skrivits av sekreterare P Andersson i Kallsta.

Till ett annat möte skulle man ha uppsatstävling på ämnet: Vilken orsak har mest bidragit till människornas deltagande i logeverksamheten? Till prisnämnd utsågs: Anders Olofsson, Byom, Johan Röst och P Andersson i Kallsta. Tyvärr lämnade ingen in uppsats utan frågan togs istället upp till muntlig diskussion.

Logens sekreterare P Andersson, Kallsta, läste högt ur boken "Livet bland indianerna i norra Amerika".

Man diskuterade också varför det förekom flera löftesbrott bland bröderna än bland systrarna och man hade ibland paketlotterier. På logens första möte i december föreslog en medlem att logen skulle ge ett bidrag till julgran i skolsalen på juldagen. Men därav blev intet, det blev nobben.

Logens möten fick nog inte pågå hur länge som helst på kvällarna. Ibland finns noterat i protokollet att programmet ej hanns med och uppsköts till något kommande möte. Detta tyder på att en viss tid var förutbestämd för mötenas längd.

Av övriga kommittéer var finanskommittén rådgivande i ekonomisk frågor och bevaka att logen hade en sund ekonomi. Logerumskommittén ansvarade för möteslokalen och sjukvårdskommittén besökte sjuka medlemmar. Den mest grannlaga uppgiften hade säkert besökskommittén, som hade till uppgift att besöka medlemmar som ej regelbundet besökte logens möten, men framför allt de medlemmar som brutit mot nykterhetslöftet och försöka återföra dessa till ett nyktert liv. Oftast lyckades detta men ibland blev det bakslag. Som t ex den medlem som varit berusad, vilket han erkände utan omsvep. Men på frågan om han önskade bli återintagen svarade han att han skulle besöka kommande marknad i Östersund och där ta sig ett rus! Men han hörde till undantagen.

Vid logemötet den 4 augusti 1889 meddelade logens sekreterare att medlemsantalet ökat med 4 till 64, varav31 systrar och 33 bröder. Skattmästaren rapporterade samtidigt att kassabehållningen utgjorde 17,93. Medlemmarnas kvartalsavgift var 25 öre varav 15 öre per medlem inbetalades till storlogen.

En begäran under året från storlogen om ett ekonomiskt bidrag för att klara en uppkommen ekonomiskt svår situation avslogs. Däremot avskrev man obetalda kvartalsavgifter för en medlem som på grund av brist på pengar begärt utträde. Logemötet beslöt också att medlemmen fick stå kvar och slapp betala kvartalsavgift för innevarande kvartal.

Logen Ringblommans tjänstemän för fjärde kvartalet 1889 var:

Logetemplare LT Anders Andersson, Kallsta

Vice Logetemplare LvT Märta Olofsson, Kallsta

Logesekreterare LS P Andersson, Kallsta

Logeuppbördsman LU Per Nilsson, Byom

Logeskattmästare LSk Johan Röst, Kallsta

Logekaplan LKapl Kristina Gudmundsson, Ringsta

Logemarskalk LM Olof Olofsson, Kallsta

Loge inre vakt LIV Johan Andersson, Kallsta

Loge yttre vakt LYV Olaus Olsson, Ringsta

Logedeputerad LD under året var Jöns Jönsson i Kallsta. LD utsågs av storlogen på logens rekommendation. Som LD för 1890 rekommenderade logen C P Th Hedström, Kallsta.

Installeringsmarskalkar: Olaus Larsson, Byom och Ingeborg Persson, Ringsta.

Finanskommitté: Erik Larsson och Jöns Månsson, Kallsta och Jonas Olofsson, Ringsta.

Sjukvårdskommitté: C P Th Hedström och Olof Olofsson, Kallsta, Jonas Olofsson, Byom, Anna Olofsson, Ringsta, Ingeborg Nilsson, Ringsta och Karin Karlsson, Kallsta.

Besökskommitté: Jöns Jönsson och Johan Andersson, Kallsta och Nils Olofsson, Byom.

Logerumskommitté: P Jonsson och Anna Olofsson, Ringsta, och Emma Karlsson, Backen.

Så fungerade logen för etthundra år sedan. Idag är logen Ringblommans verksamhet vilande.

Allan Granström

Källa: Logen Ringblommans protokoll.

Logen Ringblommans inkomster under tiden 1 augusti - 31 oktober 1888

Uppbördslista för logen Ringblomman för byarna Backen och Byom.