(Den här artikeln är hämtad från Ragunda Hembygdsförenings årsskrift 1995. Jag tror inte det skiljer mycket mellan Ragundabygden och vår egen bygd i fråga om vad som beskrivs i Länsman Haqvin Frisks sammanfattning.

Jag är inte säker på att originalavskriften alltid har följt den stavning som var i den skrift som Haqvin Frisk gjorde. Det är heller ingen garanti för att jag följt den forntida stavningen på alla ställen. Det är lätt hänt att fingrarna slinker in på nutida stavning.)

Ravund 1995 sid. 11

Norrländskt arbetsliv

Landshövding Örnsköld intar en bemärkt plats i den norrländska odlingens historia. Han var under tiden 1763 - 69 landshövding i det nyinrättade Västernorrlands län, till vilket Jämtland då hörde. Han ägnade sig med rastlös iver åt näringsliv och jordbruk bl.a. främjande odling av höstråg, lin och potatis, ivrade för utdikning av frostlänta myrmarker och bekämpade svedjebruket. Han påskyndade storskiftesindelningen och avvittringen, hemmansklyvning, torpbebyggelse och anläggning av nybyggen. Han utstakade nya vägar och framlade för Kungl. Majt planerna på stadsanläggning i Jämtland samt kanaliseringsprojekt för Indalsälven, vilket ledde till Ragundasjöns avtappning.

År 1764 skickade han ut frågeformulär till länsmännen angående allmogens sysslor under året. Och de rapporter han på detta sätt fick in är en mycket intressant läsning. För Ragunda länsmansdistrikt är det enbart Fors som redovisar inkomst av laxfiske och sågade bräder och trävirke för avsalu, just de två saker, som var det huvudsakliga motivet till Storforsbolagets kanalgrävning, laxen upp och timret ner förbi Storforsen.

Ravunds redaktion

Ragunda Länsmansdistrikt (33)

(Ragunda, Fors, Stugun)

Länsman Haqvin Frisk

Aldraödmjukaste berättelse på de uti höggunstig skrifwelse under den 28 nästl:dne Januarii av Högwälborne Herr Landshöfding fordrade underrättelser om allmogens enskylta hushåldning uti Ragunda tingslag.

Ragunda sochn

Januarii månad

Första qvarteret. Denne tiden köra manfolcken foder och wed, och qwinfolcken spinna och sköta boskap förmiddagarne; eftermiddagarne hålles efter gammal plägsed såsom half hälg, då manfolcken laga skor och kläder och qwinfolcken bruka merendels sy och sticka wantor, strumpor och dylikt.

Andra qvarteret sysselsätta sig manfolcken med granris hemförande och hackande wed och foderförande, qwinfolcken åter med spinnande, boskapsskiötande, torkande, brygning, bränning och bakande. Med tröskandet hielpa äfwen manfolcken til, så ofta de ei äro sysselsatte med deras förr omskrefte sysslor.

3:die qvarteret fortfares med samma sysslor, både på mans- och qwinfolckssidan. Härefter börja mansfolcken att slögda till husbehof, såsom giöra kiäril, binna och bota fiskeredskap samt giöra och laga kiörredskap etc. Uti en del byar brukar manfolcken at sämska och bereda allehanda slags skin, andra åter smia, några andra företaga resor til Stockholm, Falun och Hudiwikswall med egen och sine grannars gårdsafwel, och at tilbaka kiöpa hwad som til husbehof behöfwes.

4:e qvarteret. Denne tiden fara bönderna mäst manjämt til Sålläfteå marknad, at sig tilhandla och emot säd tilbyta salt och strömming; de hemmawarande idka samma sysslor som i nästnämde qvarters beskrifning nämnde äro, måde manfolck och qwinfolck.

Februarii månad

1:sta qvarteret. De som ärna bygga och förbättra hus och timmer med annat wircke dertil höstetiden förut dertil hugget och i skogen sammanfördt, börja nu sådant hemföra, emellan thet, at the förrätta dess wanl. hushåldssysslor, såsom föra hö, wed och sådant mer, samt hielpa qwinfolcken tröska; qwällar och ottor slögdes til husbehof som förr sagt är. De som börjadt med smidande och sämskande fortfara dermed, hwarigenom de tiena sig pe(nninga)r til kronoutlagorne och annat behof. Qwinfolcken spinna, sy, wäfwa, tröska, skiöta boskapen, torcka til qwarnen med mera, som förfaller i et hushåll.

2:dra qvarteret, 3:die qvarteret och 4:de qvarteret af denne månad fortfar landtmannen i denne sochn, både manfolck och qwinfolck, med samma sysslor som jag i 1 qvarteret beskrifwit, förutan några få, som resa öfwer gränsen til Norje at uphandla sill och andra fiskvaror.

Martii månaden

1:staqvarteret, 2:dra qvarteret och 3:die qvarteret uti denne månad öfwes samma sysslor och slögder som i Februarii månaden både af mans- och qwinfolck, äfwen ock 4:de qvarteret, dock börjas nu med giersel och störs hemförande och tilredande samt kronospannemålens afförande til Frösö magazin.

April månad

1:sta qvarteret continueres med samma sysslor och hwad som ifrån hösten återstår af giödslens utförande fullbordas denna tiden.

2:dra qvarteret. Nu börja landtmannen tilreda det wirke, som han til allehanda bygnader, åker- och kiörredskapp i förra månaden hemfört, emellan thet han förrättar de sysslor som i 2:dra qvarters beskrifningen af Januarii månad är anteknade. Qvinfolcken åter fortsätta wäfnaden mera än förr, emedan nu blir längre och liusare dagar, fortfara dock dessutom med dess wanl. och förr beskrefne sysslor.

3:die qvarteret. Som kiörföret merendels denne årstiden förswinner, så lämpar och allmogen sig nu derefter, så at winterkiörssysslorne och merensdels i detta qvarteret blifwa fullgiorde. Qvinfolcken äro nu sysselsatte med spinnande, wäfnande och sädens torckande samt boskapens skiötande.

4:de qvarteret. Ongefärl:n denne tiden hafwa hvar ock en hemmans brukare sine särskilte syslor för sig, somlige giöra skor, åt sig och andra, och få arbete igen, en del snicka, en del sämska och bereda skin, en del hugga sågtimmer och det til salu framförer, andra smia, med mera dylikt, så att hwar ock en på sitt sätt säker förtiena sig pengar til kronoutlagornes ärläggande. Qvinfolcken förätta nu samma sysslor (som): nästnämnde qvarteret.

Mai månaden

1:sta qvarteret. De hushållare som före wåranden ärnadt bygga hus, de hafwa och redan hösten förut tumtadt, på thet the af käla ei må hindras, och således fortsättia de nu sådant arbete. The öfrige, som allenast tänka laga och förbättra hus, taktäckning, giärdesgårdar och sådant mera, fortsätta sådant arbete, utom des males til sommaren både til bröd och miöl. Qvinfolcken, soml. wäfwa och skiöta boskapen, soml. baka och gå til qwarn, då manfolcken äro sysselsatte med sträng husbyggnad.

2:dra qvarteret. Nu lagar hwar ock en til åkerredskapen och inhägnar både åker och äng, therefter fortsättes med såningen, efter wanligheten, hwartil både man- och qwinfolcken enhälligt hielpas åt.

3:die qvarteret forfares mäst med såningen på lika sätt. Nu sås äfwen både lin och hampa.

4:de qvarteret. Efter sädesanden fullbordes genast all husbyggnad och hägnad af man folcken, qwinfolcken rensa op mullen, som wid såningen runnit af åkrarne, samt rensa af hemslåtten alt småt rat och orenlighet, som öfwer winteren kommit.

Junii månad

1:sta qvarteret. Nu plöier manfolcken up den delen af sin åker, som skal blifwa träde och ei hösten förut blifwat plögd. Qwinfolcken walla boskapen och baka sommarbröd.

2:dra qvarteret. Nu rensar manfolcken skoglupen sådd, tillagar hölador samt hus och hägnad i fäbodarne, hwarest och giödslen på höwållen utföres, til fäbodarne flyttes och nu med boskapen, en piga eller dåtter fölier med boskapen. De öfrige, som hemma äro, sluta och nu sin husbehofs lerfts wäfnad och bakning, och giöra sig redo til bärgningstiden.

3:die qvarteret. Trädesredningen företages nu åter af manfolcken, på sätt som framdeles särskildt skall alldraödmiukast berättadt warda, therefter begynnes med någon barktäkt af sådane trän som til wedbrand äro lofgifne at tagas och thertil kunna hemföras. Qwinfolcken fölia och manfolcken i detta arbetet.

4:de qvarteret. Nu begynnes med någon löftagning, hwaemellan wärktygen til slåttanden giöres färdige samt liorne upslipas. Qwinfolcken äro och med at taga löf och draga slipstenen, och desemellan sy de mans- och qwinfolkslintyger, af strige hampwäf och lerft.

Julii månad

1:sta qvarteret redes åter trädet, therefter börjas slåttanden och continueras dermed både man- och qwinfolcken tils inemot Augusti månads slut. Ongefär den 2:dre i denne månad flyttes boskapen från fäboderne och då redes åter trädesåkrarne. Derpå sås winterrågen på sätt som framdeles i sin ordning aldraödmiukast skall berättas.

Augusti månad

Sedan med slåttanden continuerat är tils inemot thenne månadens slut, så flyttes nu med boskapen åter til fäbodarne, och derpå kiöres åter trädesåkrarne, sedan rykas lin och hampa up, hwarpå linet strax strukes och renses och lägges i röta, och hampan hänges up på häsior och torkas, hwilcken senare efter några dagars förlopp nedtages och sedan fröet är uturbultat, bredes den ut på jorden at rötas.

September månad

1:sta qvarteret. Iblant börjes med skiörden i slutet af Aug. månaden, men sällan ei förr än i början af September, och påstår 6 á 7 men högst 8 arbetsdagar, altsom wäderleken skickar sig och bonden är manstark. Hwar morgon, medan daggen ligger i säden, skyles kornsäden, som dagen förut blifwit skuren, up på stänger, dem man här kallar kornsnesar, 10 band på hwar stång, hwilcke sättas i rätta linjer på åkeren at ei hinder och oreda wid räknandet och profningen må förorsakas. Rog och erter sättes up uti thertil giorde häsior.

2:dra qvarteret. Under den tiden säden torckas föres och bäres höet i ladorne, som uti slåttanden blifwit satt uti häsior hwilcket landtmannen häröfwer alt brukar, therefter slås hwad som förr skiördeanden ei hunnits med.

3:die qvarteret continueres med samma arbet och vid slutet, så framt tienl. torcka warit, föres kornsäden in, som kan påstå 1½ eller 2 dagar.

4:de qvarteret. Denne tiden plöjer landtmannen gemenl. up alt trädet, som nästa wåren ärnas sås. Nu flyttes och boskapen hem med allo från fäbodarne.

October månad

1:sta qvarteret. Så wida tienlig wäderlek medgifwer, plöjes större delen af den åker up, som detta år burit säd, men året derpå skal blifwa träde, eljest om rägn infaller, ristar de som hafwa lägenheter dertil, litet af hwad som kan tiena til ny åker. Qwinfolcken äro under alt detta sysselsatte at bråka och draga hampa, den de förut af jorden uphämtadt, så snart den blifwit wattnadt.

2:dra qvarteret. Nu rödjes och ränses slått af mansfolcken och qwinfolcken skiöta boskapen och klippa fåren. Denne tiden slagtar och landtmannen boskapen.

3:die qvarteret. Denne årstiden hugges timmer och annat wircke, hwaraf nästa wåren skall byggas, dikning och giärdesgårdar giöras och nu dels å nyo och dels förbättras af manfolcken, men qwinfolcken sysselsätta sig med byggning, bakning, mältning, tröskning och at giöra korf med mera.

4:de qvarteret fortfares med samma sysslor.

November månad

1:sta qvarteret föres timmer och wirke tilsammans i skogen, och wed ag allehanda slag lägges i högar, på thet then utan särdeles möda om wintern må kunna hemföras. Qwinfolcken börja nu med ullspånaden qwällar och ottor, och förrätta dessutom des wanl. sysslor.

2:dra qvarteret. Sedan jorden är frusen och ei annat arbet kan giöra går bonden i skogen 2 á 3 dagar i weckan at skytta och ansa sitt små giller, hwarigenom större delen förwärfwar sig det de kiöpa salt och fiskwaror före, dock fullföljes se sysslor som behöfs, af flere manfolck hemma wid gården, såsom hugga granris, tröska, hugga och mala, qwinfolcken förrätta theras förr beskrefne wanliga sysslor.

3:die qvarteret. Den brukning, som uti fä- och ladugårdarne året igenom blifwit spild och sammantranpadt med det dertil lagde granris och boss, samlas at utföras nu på åkrarne. Granris hemföres och hackes i stället hos större delen af allmogen och bäres sedan in för boskapen at wänjas wid til at äta ifrån hösten, hwaraf de trifwas ganska wäl, utom at det bidrager mycket til födan.

Qwinfolcken börja nu mera arbeta med yllespånaden, så at mäst hwar ock en har sitt wackra wallmars stycke färdigt til Karimässomarcknaden, at det til färgaren anten at walckas eller färgas afsända, och förrättades utom des nödige hushålds sysslor.

4:de qvarteret, så fort kiörföret blifwer, så börjar nu allmogen härmed sina långa skogskiörsslor efter wed, och i synnerhet efter foder, det han nu tager längst bort på skogarne. Qwinfolcken hafwa och hemma sina sysslor, som förr äro upräknade.

December månad

1:sta qvarteret. Denne tiden utföres hela årsens spillning eller giödsel på trädesåkrarna, som nästa wåren tänker sås. Hwilcket kan påstå 3 á 4 dagar, ottorna anwändes til at hugga up den hemförde weden, och qwällarne til andra träsögder, men detta år har en stor del deraf årgådt til linberedning. Qwinfolcken äro alltid med wid giödslen utförande och linberedningen, desemellan skiöta de boskapen samt spinna, wäfwa och baka.

2:dra qvarteret. Nu fortsättes foder- och wedkiörslorne, wedhuggning, tröskning och granrishackandet samt malande å manfolcksidan, å qwinfolcksidan åter, utom boskapsskiötslen, med brygning, bränning, bakning och spinnande, qwällar och ottor; och fortfara bägge kiönen med desse sysslor ända til julkwällen.

Sidsta qvarteret af denne månad är mäst hälg; i julhälgen äro en del budne til sin slächt och wänner, en del åter hafwa budit giäster til sig, och den öfrige delen får mäst obudne giäster. Mellan fiärde dag juhl och nyåret, förehafwes ei något tungt arbete, endast skiöta boskap, sy och laga kläder.

Uti Ragunda sochn äro inga fördelachtige fisken, hwarföre allmogen ei många fåfänga stunder derpå anwända, utan de som hafwa siöar wid sina fäbodar kunna wid tilfällen lägga ut några nät, och de som hafwa not, kasta några notwarp, när de gå til och från fäbodarne. Uti Ragunda elf är ei eller något särdeles fiske, och fast hela Ragunda sochnen ligger wid elfwen, så är dock minste delen, som i henne brukar fiska, emedan thet ei lönar mödan.

Som de öfrige sochnarna uti Ragunda tingslaget på en och samma tid förrätta mäst enahanda och samma slags gårdsarbete och slögder, så wil iag allenast korteligen genomgå hwar sochn för sig och nämna de stycken, hwarutinnan de äro skilgachtige.

Forss sochn

Hwar ock en bonde uti denne sochn hafwa någon del i laxfisket, dock mycket olika, hwarföre the ock wintertiden tilreder not och nät, hwarmed the om sommaren fångar laxen. Ifrån then tid laxen kommer up i elfwen från hafsiön, som efter wanligheten ongefärl:n skier 14 dagar efter midsommaren, och så länge de för winteren kunna fara med båtar och redskap, måste en karl af hwar gård kl. 4 eftermiddagen alla dagar wara ledig at sådant fiske idka, soml:e bruka i början not och somlige forsbyggningar eller tenor, men närmare mot hösten brukas öfweralt nät och not, samt liustning, den lax de få til afsalu föres större delen til Sundswalls marknad, och the som ei föra honom tiht, försälja honom antingen hemma eller resa en del til Karimässomarknad at den föryttra, andra åter nyårstiden til Hudikswalds marknad.

Byemännen i Utanede och Österåsen, som hafwa egne sågar taxerade, de såga til salu bräder om wåren och föra dem sielfwe nedföre til lastage platsen, hwarest de försälja dem til de handlande i Sundswall, hwilcket ei skier på wiss tid, utan efter som älfwen ställer sig i mera eller mindre watn. De öfrige af allmogen uti Fors hugga litet träwärcke och det uti April månaden framförer til älfwen, hwarest thet til Sundswalls handlanden försäljes, uti desse målen är Fårss sochen skilgagtig, men deras öfriga gårdsarbeten förrätta de til fullo i den ordning och på samma tid, som bägge kiönen af allmogen i Ragunda sochen dem förrätta.

Detta är, hwad jag aldra ödmjukast kan berätta om allmogens enskilta hushållning uti Ragunda tingslag.

Ragunda den 8 Martti 1764

Haqvin Frisk