Litsboken XXXIV 1984 sid. 97

Ur dag bok för Prisgård nr 1

 En bok med alla ägare av en jordbruksfastighet sedan 1630 och som dessutom utgör en form av dagbok eller kanske rättare årsbok sedan en bit in på 1700-talet torde vara ganska sällsynt, kanske renta av unikt. Men för fastigheten Prisgård nr 1 i Husås i Lits församling finns den. Anteckningarna om ägarna/brukarna upptar namn på familjemedlemmar, deras födelseår och dödsår för de allra flesta.

Årsboken har sammanställts av Georg Göransson (1887 - 1976) och gårdens ägare 1920 - 1958 efter anteckningar som funnits i gården och som gjorts av tidigare ägare. Från och med 1901 är det nog i huvudsak Georgs verk, han skriver då "...jag konfirmerades på vårvintern..." och det stämmer bra, Georg var då 14 år.

Det mesta av anteckningarna rör givetvis gården, hur skörden varit, om vädret och ibland när man började och slutade avverkningarna. Men även händelser som ligger långt från gården och dess skötsel finns med, t. ex. när flera krig började, när skolan i byn byggdes, när Tingshuset och Mångsågen byggdes för att nu ta några exempel. Men också några resor finns beskrivna. Bland annat en Amerikaresa som gjordes efter en vadhållning! Dagen efter vadhållningen startade resan, som varade tre månader. Världsutställningen i Chicago besöktes liksom släktingar som tidigare utvandrat från Ottersgård.

 År 1873 övertogs gården av Jan Petter Göransson, född i Värmländs-Bro 1830. I augusti 1861 kom han tillsammans med två kamrater från Dejefors i Värmland till Sundsvall och han fick arbete vid Skönviks AB. På julaftonen 1862 reste Jan Petter från Sundsvall och kom i början av januari 1863 till Byom för att sköta avverkningar för Skönviks AB. Han startade affär i Husås, köpte avverkningsrätter och skogsskiften i bl.a. Hotagen. Han kom också med ett förslag att köpa enångbåt till Hotagensjön, men detta kom aldrig till utförande då intresset att satsa pengar var för dåligt. Jan Petter blev disponent för Rönnöfors Bruk och valdes också till kommunalstämmans ordförande i Lit. Han var en mycket aktiv man och kanske bidrog detta till att hans liv blev kort. Jan Petter dog 1878 knappt 48 år gammal.

Hästar har varit ett stort intresse för åtminstone de tre senaste generationerna ägare av gården. Georg Göransson har beskrivit några som särskilt stannat i hans minne.

Anteckningarna är ibland mycket kortfattade, kanske bara ett par ord för varje år och omfattar inte heller alla år. Det kan särskilt i början vara hopp på tio till tjugo år.

Det följande utgör ett utdrag ur anteckningarna. Vad som utelämnats är mest rena familjehändelser. Boken börjar med några versrader av Erik Axel Karlfeldts dikt.

Fäderna

Ej finns deras namn på hävdens blad

- de levde i ringhet och frid -

men jag skönjer ändå deras långa rad

allt i den urgrå tid.

Fastighetens ägare

1630 Märit Pedersdotter född 1611, död 1696

Gift första gången med Måns Björsson död före 1640

Barn: Anders Månsson

Märit Månsdotter

Maria Månsdotter

Ingeborg Månsdotter

Gift andra gången med Jöns Olofsson

Barn: Gunilla Jönsdotter

Elisabeth Jönsdotter

Märit Jönsdotter

Kerstin Jönsdotter

1679 Anders Månsson död 1694

Gift med Gunborg Persdotter

Barn: Ingrid

Anders Månssons halvsystrar Gunilla och Elisabet och deras män Ingemar Clementsson och Anders Pålsson brukade gården till 1710.

1710 Ingrid Andersdotter död 1724Gift med Hans Olofsson från Föllinge, född 1681 död 1719

Barn: Marit född 1712

Gunborg född 1714 död 1799

Olof född 1716 död 1743

Anders född 1718 död 1719

Gift andra gången med Per Jonsson från Stugun, född 1684 död 1745

Barn: Hans född 1721 död 1789

Karin död 1725

1725 Per Jonsson född 1684, död 1745

Omgift med Brita Persdotter från Döviken, född 1675, död 1755.

1742 Hans Persson född 1721 död 1789

Gift med Kerstin Olofsdotter från Klösta född 1721 död 1804

Barn: Ingrid född 1746 död 1764

Olof född 1747 död 1822

Anna född 1749 död 1826

Per född 1751 död 1827

Anders född 1755

Karin född 1757

Hans född 1759 död 1844

Jonas född 1762

Jöns född 1764

Kerstin född 1766 död 1851

1775 Olof Hansson född 1747 död 1822

Gift med Maria Eriksdotter från Rösta Ås död 1825

Barn: Hans född 1775

Erik född 1711 död 1853

Kerstin född 1783 död 1815

1805 Erik Olofsson född 1777 död 1853

Gift med Barbro Olofsdotter, Kroksgård född 1777 död 1830

Barn: Maria född 1806

Olof född 1809 död 1881

Anna född 1811 död 1861 Erik född 1814

1835 Olof Eriksson född 1809 död 1881

Gift med Margit Andersson, Ringsta född 1817 död 1900

Barn: Erik född 1842 död 1842

Anders Erik född 1843 död 1928

Barbara (Barbro) född 1846 död 1932

1873 Jan Petter Göransson från Värmlands-Bro född 1830 död 1878

Gift med Barbro Olofsdotter, Prisgård född 1846 död 1932

Barn: Karl Olof Hjalmar född 1867 död 1938

Janne Anton född 1869 död 1899

Ida Margreta Elisabeth född 1872 död 1873

Hulda Barbara född 1875 död 1964

Johan Oscar född 1878 död 1957

1907 Karl Olof Hjalmar Göransson född 1867 död 1938

Gift med Kristina Persdotter från Backen född 1867 död 1932

Barn: Georg Petter född 1887 död 1976

Elsa Barbara född 1893 död 1968

1920 Georg Petter Göransson född 1887 död 1976

Gift med Kerstin Mårtensson från

Raftsjöhöjden född 1895 död 1975

Barn: Hjalmar född 1921 död 1979

Gunhild Kristina född 1924

1958 Hjalmar Göransson född 1921 död 1979

Gift med Anna Granström från Kallsta född 1924

Barn: Gunilla Kristina Margareta född 1949

Utdrag ur de årliga anteckningarna

1720 I Jämtlands dragonregementes generalmönsterrulla återfanns namnen Erik Nilsson Skånberg i Ottersgård, Öhne Andersson Ruth i Husås och Klas i Prisgård. Alla hade tillhört Armfeldts karoliner och med livet i behåll klarat dödsmarschen över Tydalsfjällen i Norge och in i Jämtland under en fruktansvärd snöstorm.

1731 Olof Lundberg (1705 - 1743) tog studentexamen. Troligen den förste från Husås. Det tog 200 år innan nästa student kom från Husås: Kristina Jonsson, född 1910.1750 Ett lindrigare jordskalv förekom den 12 maj.

1751 Åtskilliga fall av smittkoppor på sommaren och hösten.

1771 Genom vederbörlig resolution hade Prisgårds, Ottersgårds och Husås byamän erhållit tillstånd att anlägga och upparbeta ett nytt hemman till tre tunnland med namnet Bjurhuskälen. Området tillhörde tidigare Trättjärns avradsland.

1773 Bra spannmål.

1774 Juni och juli mycket torra. En tunna korn kostade 40 daler. (Hur mycket var då en daler värd? Enligt Nordisk Familjebok utgavs daler första gången i Sverige 1536 och var då ett silvermynt, men 1624 kom också ett kopparmynt. Så småningom bestämdes att kopparmyntets värde skulle vara hälften och sedermera bara en tredjedel av silvermyntet. I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet reducerades dalerns värde ytterligare , först till hälften och sedan till en tredjedel av ursprungsvärdet som i nuvarande mynt var 4 kr. 1774 var således en daler silvermynt värd 1,33 och en daler kopparmynt 0,44. Dessa värden reducerades till hälften 1776 och blev då värda 0,67 resp 0,22. AG anm).

1783 Årsväxten bra.

1784 Ett dåligt år. Frosten ödelade all spannmål.

1785 Ett någorlunda gott år, men frosten skadade kornet på somliga ställen.

1786 Ett bra år.

1787 Dåligt år. Stark frost. Ingen spannmål.

1788 Ganska gott år.

1789 Ett bra år.

1791 Delades Prisgård nr 1 i två lika delar mellan syskonen Olof och Kerstin Hansson. Ett bra år.

1800 Ett dåligt år. Nästan ingen spannmål.

1807 Sen vår. De större vattnen var isbelagda i början av juni.

1812 Ovanligt tidig vår. En mycket tidig växtlighet, vilket gjorde att man i centrala Jämtland skördade kornet i början av juli, vilket inte hänt senare.

1814 Tidig vår. Kornaxen var kraftigt utvecklade i mitten på juli.

Förste läkaren till Jämtland

1815 Även detta år var bra. Detta år fick Jämtland sin förste provinsialläkare, doktor Rissler.

1816 Sen vår. Kall och regnig sommar. Dålig spannmål.

1821 Sommaren kall och regnig med frost.

1823 Den så kallade Berglundsgården blev frånskiftad från nuvarande 1:18.

1826 Kronlöstes Bjurhuskälen av Prisgårds, Ottersgårds och Husås byamän.

1830 Var det sämjodelning av all skogsslått för hela byn.

1835 Övertogs Prisgård 1:4 av Olof Eriksson för en köpesumma av 500 kronor jämte födoråd.1845 Var ett bra år.

1846 Bra.

1847 Likaledes bra.

1848 Ett dåligt år.

1849 Missväxt. Ett nödår med barkbröd.

1850 Ett gott år. Anlades en torplägenhet på 1:18 som då ägdes av Erik Eriksson och som han sålde till Olof Fax.

1851 Missväxt.

1852 Ett bra år.

1853 God årsväxt. Storskiftet börjar.

1854 Valdes Olof Ersson till nämndeman. Avgick 1864. Det var skogsbrand mellan Mångberget och Sörbäcken öster om Landsvägen.

1856 Missväxt. En gråhund blev tagen av två vargar på åkern nedanför byggningen. Den ene av vargarna höll till nere på åkern medan den andra i skydd av källaren angripit hunden bakifrån. Spåren i snön utvisade hur jakten gått till. Händelsen berättades av farmor som då var tio år.

1857 Bra år.

1858 Likaledes bra år.

1859 Mangårdsbyggnaden uppfördes. Ett bra år.

1860 Bra årgång. Olof Ersson blev gästgivare detta år, den förste i Husås.

1861 Medelgott år. I augusti reste farfar (Jan Petter Göransson) jämte två kamrater från Dejefors i Värmland upp till Norrland och hamnade i Sundsvall. Han fick arbete hos Skönviks AB.

1862 Svagt år. På julafton reste farfar från Sundsvall hit upp till Jämtland och kom i början av januari 1863 till Byom för att sköta de avverkningar som pågick där för Skönviks AB:s räkning. Han kom att bo hos Kerstin Henriksson, syster till hans senare blivande svärmor.

1863 Sen vår. Kall och regnig sommar. Detta år eller 1864 bildades Lits skarpskytteförening.1864 Svagår. Dansk-Tyska kriget. Farfar köpte detta år avverkningsrätten på 30 år för hela Prisgård på Bjurhuskälen. Detta var hans första köp för egen räkning. I november köpte han tillsammans med Lars Nilsson i Laxviken 17.000 tunnland skog i Hotagen. Köpesumma 11.500 kronor. Farfar startade affär i Prisgård. Kaffe kostade 2,00 pr kilo, socker 1,50, amerikanskt fläsk 1,20, plommon 1,25, russin 1,70, rågmjöl 31 öre och vetemjöl 40 öre pr kg. Han sköt en älgtjur vars kött vägde 395 kg, med huvud och hud 284 kg = 57 lispund (1 lispund 8,5 kg). Decimalvågen, som fortfarande finns kvar, inköptes detta år.

1865 Missväxt. Dagpenningen på egen kost var 1,25.

1866 Ett bra år. Kriget mellan Tyskland och Österrike utbröt.

1867 Ett nödår. Mycket sen vår. Storsjön kördes med häst midsommardagen. Efter midsommar slog väderleken om och det blev varmt så att snön både i fjällen och i skogslanden smälte hastigt. I Hårkan har det inte varit så högt vatten någon gång senare. På några veckors värme kom frosten tidigt så att all spannmål frös bort. Återstod barkbrödet. Den 12 juni såddes kornet. Den 21 november var det 37 grader kallt.

1868 Ett svagt år för jordbruket.

1869 Köptes pianot från instrumentmakare Moberg Östersund för 500 kr.

1870 Rönnarna ner mot landsvägen och efter gamla landsvägen planterades. Fraktkostnaden för ett hästlass från Sundsvall var 35 kronor.

En unghäst 1½ år betalades med 250 kronor, en ko kostade 75 kr. En symaskin köptes för 135 kronor, troligen den första i Norra Lit. Fransk-Tyska kriget utbröt. Gamla ladugården brann ner, sex nötkreatur, ett svin samt fem höns innebrändes.

1871 Inköptes den första järnplogen för plöjning av vall, den kostade 30 kronor samt en trilla för 260 kronor. Startades Krokoms tändsticksfabrik (fosfortändstickor). Ett förslag om inköp av en ångbåt för 20.000 kronor att insättas på Hotagensjön avancerade så långt att en försöksteckning gjordes. 15.000 kronor tecknades. Som tur var kom aldrig projektet till utförande.

1872 För flottning av timmer byggdes Trättbränndammen i Mångan 1½ km väster om Mångflobodarna. Rensnng av Mångan från Hårkan hade påbörjats något år tidigare. Rensning och dammbyggnaden kostade 5.999,40. Byggmästare va H O Hillmo. Erik Eriksson i Fjäl, L Lithander i Klösta, Olof Danielsson i Nygård, Norderåsen, Nils Nilsson i Husås och J P Göransson bekostade arbetet. Glädjen av arbetet blev kort då dammen brast följande vår när flottningen skulle börja och timret blev kvar i ån.

1873 En järnmangel med marmorrullar inköptes för 100 kr liksom en köttkvarn med knivsystem för 30 kr. Sju sextondelar i Rönnöfors bruk köptes. Lämnades gästgivarehö till Stuguns gästgivaregård 22 lispund och 2½ skålpund (ett lispund 8,5 kg. Ett lispund är 20 skålpund).

1874 J P Göransson valdes till disponent för Rönnöfors bruk med oinskränkt fullmakt. Han valdes även till kommunalstämmans ordförande i Lit, en syssla som han på grund av bristande tid och ohälsa avsade sig vid årets slut. En bra häst kostade mellan 600 - 700 kronor.

1875 Hölls ett sammanträde med byamännen där det bestämdes att det skulle byggas en skola i byn. Alla inom byn skänkte till skolan.1876 De fyra första slåttermaskinerna kom till Lit och köptes av Erik Eriksson i Fjäl, L Lithander i Klösta, Erik Eriksson i Hölje och J P Göransson i Prisgård. Köpet förmedlades av N P Holmer i Odensala som året förut köpt en på utställning i Stockholm, förmodligen den första slåttermaskinen i Jämtland. Det var fråga om omläggning av landsvägen mellan Föllinge och Lit men på östra sidan Hårkan.1857 Bra år.

1858 Likaledes bra år.

1859 Mangårdsbyggnaden uppfördes. Ett bra år.

1860 Bra årgång. Olof Ersson blev gästgivare detta år, den förste i Husås.

1861 Medelgott år. I augusti reste farfar (Jan Petter Göransson) jämte två kamrater från Dejefors i Värmland upp till Norrland och hamnade i Sundsvall. Han fick arbete hos Skönviks AB.

1862 Svagt år. På julafton reste farfar från Sundsvall hit upp till Jämtland och kom i början av januari 1863 till Byom för att sköta de avverkningar som pågick där för Skönviks AB:s räkning. Han kom att bo hos Kerstin Henriksson, syster till hans senare blivande svärmor.

1863 Sen vår. Kall och regnig sommar. Detta år eller 1864 bildades Lits skarpskytteförening.1864 Svagår. Dansk-Tyska kriget. Farfar köpte detta år avverkningsrätten på 30 år för hela Prisgård på Bjurhuskälen. Detta var hans första köp för egen räkning. I november köpte han tillsammans med Lars Nilsson i Laxviken 17.000 tunnland skog i Hotagen. Köpesumma 11.500 kronor. Farfar startade affär i Prisgård. Kaffe kostade 2,00 pr kilo, socker 1,50, amerikanskt fläsk 1,20, plommon 1,25, russin 1,70, rågmjöl 31 öre och vetemjöl 40 öre pr kg. Han sköt en älgtjur vars kött vägde 395 kg, med huvud och hud 284 kg = 57 lispund (1 lispund 8,5 kg). Decimalvågen, som fortfarande finns kvar, inköptes detta år.

1865 Missväxt. Dagpenningen på egen kost var 1,25.

1866 Ett bra år. Kriget mellan Tyskland och Österrike utbröt.

1867 Ett nödår. Mycket sen vår. Storsjön kördes med häst midsommardagen. Efter midsommar slog väderleken om och det blev varmt så att snön både i fjällen och i skogslanden smälte hastigt. I Hårkan har det inte varit så högt vatten någon gång senare. På några veckors värme kom frosten tidigt så att all spannmål frös bort. Återstod barkbrödet. Den 12 juni såddes kornet. Den 21 november var det 37 grader kallt.

1868 Ett svagt år för jordbruket.

1869 Köptes pianot från instrumentmakare Moberg Östersund för 500 kr.

1870 Rönnarna ner mot landsvägen och efter gamla landsvägen planterades. Fraktkostnaden för ett hästlass från Sundsvall var 35 kronor.

En unghäst 1½ år betalades med 250 kronor, en ko kostade 75 kr. En symaskin köptes för 135 kronor, troligen den första i Norra Lit. Fransk-Tyska kriget utbröt. Gamla ladugården brann ner, sex nötkreatur, ett svin samt fem höns innebrändes.

1871 Inköptes den första järnplogen för plöjning av vall, den kostade 30 kronor samt en trilla för 260 kronor. Startades Krokoms tändsticksfabrik (fosfortändstickor). Ett förslag om inköp av en ångbåt för 20.000 kronor att insättas på Hotagensjön avancerade så långt att en försöksteckning gjordes. 15.000 kronor tecknades. Som tur var kom aldrig projektet till utförande.1872 För flottning av timmer byggdes Trättbränndammen i Mångan 1½ km väster om Mångflobodarna. Rensnng av Mångan från Hårkan hade påbörjats något år tidigare. Rensning och dammbyggnaden kostade 5.999,40. Byggmästare va H O Hillmo. Erik Eriksson i Fjäl, L Lithander i Klösta, Olof Danielsson i Nygård, Norderåsen, Nils Nilsson i Husås och J P Göransson bekostade arbetet. Glädjen av arbetet blev kort då dammen brast följande vår när flottningen skulle börja och timret blev kvar i ån.

1873 En järnmangel med marmorrullar inköptes för 100 kr liksom en köttkvarn med knivsystem för 30 kr. Sju sextondelar i Rönnöfors bruk köptes. Lämnades gästgivarehö till Stuguns gästgivaregård 22 lispund och 2½ skålpund (ett lispund 8,5 kg. Ett lispund är 20 skålpund).

1874 J P Göransson valdes till disponent för Rönnöfors bruk med oinskränkt fullmakt. Han valdes även till kommunalstämmans ordförande i Lit, en syssla som han på grund av bristande tid och ohälsa avsade sig vid årets slut. En bra häst kostade mellan 600 - 700 kronor.

1875 Hölls ett sammanträde med byamännen där det bestämdes att det skulle byggas en skola i byn. Alla inom byn skänkte till skolan.1876 De fyra första slåttermaskinerna kom till Lit och köptes av Erik Eriksson i Fjäl, L Lithander i Klösta, Erik Eriksson i Hölje och J P Göransson i Prisgård. Köpet förmedlades av N P Holmer i Odensala som året förut köpt en på utställning i Stockholm, förmodligen den första slåttermaskinen i Jämtland. Det var fråga om omläggning av landsvägen mellan Föllinge och Lit men på östra sidan Hårkan.1857 Bra år.

1858 Likaledes bra år.

1859 Mangårdsbyggnaden uppfördes. Ett bra år.

1860 Bra årgång. Olof Ersson blev gästgivare detta år, den förste i Husås.

1861 Medelgott år. I augusti reste farfar (Jan Petter Göransson) jämte två kamrater från Dejefors i Värmland upp till Norrland och hamnade i Sundsvall. Han fick arbete hos Skönviks AB.

1862 Svagt år. På julafton reste farfar från Sundsvall hit upp till Jämtland och kom i början av januari 1863 till Byom för att sköta de avverkningar som pågick där för Skönviks AB:s räkning. Han kom att bo hos Kerstin Henriksson, syster till hans senare blivande svärmor.

1863 Sen vår. Kall och regnig sommar. Detta år eller 1864 bildades Lits skarpskytteförening.1864 Svagår. Dansk-Tyska kriget. Farfar köpte detta år avverkningsrätten på 30 år för hela Prisgård på Bjurhuskälen. Detta var hans första köp för egen räkning. I november köpte han tillsammans med Lars Nilsson i Laxviken 17.000 tunnland skog i Hotagen. Köpesumma 11.500 kronor. Farfar startade affär i Prisgård. Kaffe kostade 2,00 pr kilo, socker 1,50, amerikanskt fläsk 1,20, plommon 1,25, russin 1,70, rågmjöl 31 öre och vetemjöl 40 öre pr kg. Han sköt en älgtjur vars kött vägde 395 kg, med huvud och hud 284 kg = 57 lispund (1 lispund 8,5 kg). Decimalvågen, som fortfarande finns kvar, inköptes detta år.

1865 Missväxt. Dagpenningen på egen kost var 1,25.

1866 Ett bra år. Kriget mellan Tyskland och Österrike utbröt.

1867 Ett nödår. Mycket sen vår. Storsjön kördes med häst midsommardagen. Efter midsommar slog väderleken om och det blev varmt så att snön både i fjällen och i skogslanden smälte hastigt. I Hårkan har det inte varit så högt vatten någon gång senare. På några veckors värme kom frosten tidigt så att all spannmål frös bort. Återstod barkbrödet. Den 12 juni såddes kornet. Den 21 november var det 37 grader kallt.

1868 Ett svagt år för jordbruket.

1869 Köptes pianot från instrumentmakare Moberg Östersund för 500 kr.

1870 Rönnarna ner mot landsvägen och efter gamla landsvägen planterades. Fraktkostnaden för ett hästlass från Sundsvall var 35 kronor.

En unghäst 1½ år betalades med 250 kronor, en ko kostade 75 kr. En symaskin köptes för 135 kronor, troligen den första i Norra Lit. Fransk-Tyska kriget utbröt. Gamla ladugården brann ner, sex nötkreatur, ett svin samt fem höns innebrändes.

1871 Inköptes den första järnplogen för plöjning av vall, den kostade 30 kronor samt en trilla för 260 kronor. Startades Krokoms tändsticksfabrik (fosfortändstickor). Ett förslag om inköp av en ångbåt för 20.000 kronor att insättas på Hotagensjön avancerade så långt att en försöksteckning gjordes. 15.000 kronor tecknades. Som tur var kom aldrig projektet till utförande.

1872 För flottning av timmer byggdes Trättbränndammen i Mångan 1½ km väster om Mångflobodarna. Rensnng av Mångan från Hårkan hade påbörjats något år tidigare. Rensning och dammbyggnaden kostade 5.999,40. Byggmästare va H O Hillmo. Erik Eriksson i Fjäl, L Lithander i Klösta, Olof Danielsson i Nygård, Norderåsen, Nils Nilsson i Husås och J P Göransson bekostade arbetet. Glädjen av arbetet blev kort då dammen brast följande vår när flottningen skulle börja och timret blev kvar i ån.

1873 En järnmangel med marmorrullar inköptes för 100 kr liksom en köttkvarn med knivsystem för 30 kr. Sju sextondelar i Rönnöfors bruk köptes. Lämnades gästgivarehö till Stuguns gästgivaregård 22 lispund och 2½ skålpund (ett lispund 8,5 kg. Ett lispund är 20 skålpund).

1874 J P Göransson valdes till disponent för Rönnöfors bruk med oinskränkt fullmakt. Han valdes även till kommunalstämmans ordförande i Lit, en syssla som han på grund av bristande tid och ohälsa avsade sig vid årets slut. En bra häst kostade mellan 600 - 700 kronor.

1875 Hölls ett sammanträde med byamännen där det bestämdes att det skulle byggas en skola i byn. Alla inom byn skänkte till skolan.

1877 Inköpte farfar en droska för två hästar, förmodligen den första och sista hästdroskan till Norra Lit. Vinter och sommar kall. Litet snö i december, natten mot den 23 åska och hagel. Ett tröskverk med vandring och växel köptes i Hudiksvall för 516 kronor. Popplarna på gården planterades.

1878 Stenmuren omkring trädgården lades av stenhuggarna Jansson och Erik Olsson i Häggenås. Jansson var smålänning. Dessa lade också grunden för ladugården 1904. Stall och magasin byggdes. Den 21 januari var det så hård storm att taket på mangårdsbyggningen delvis blåste av. Blid vinter. Den 11 maj var landsvägen torr. Sådden började den 15 maj. Den 123 oktober kom första snön. Kallt och mycket snö före jul.

1879 Någorlunda bra år. Första snön kom den 15 oktober men blommorna i trädgården gröna och friska. Regn på julafton.

1880 Bra vinter och vår, sådden började den 8 maj.1883 Skolan i Husås byggdes. Den tillkom genom skänkta dagsverken, timmer och byggnadsmaterial och givarna finns antecknade i en bok. Husbehovssågen vid Kalven ännu ibruk. (Kanhända påbörjades skolbygget redan 1882).

1884 Den 27 januari första skoldagen i småskolan i Husås. Den 17 augusti höll kyrkoherde Genberg första gången mässa i skolan. Samma dag var det också godtemplarmöte där.

1885 Inköptes en separator, förmodligen den första i Norra Lit. Den 18 juli kom snö. Sommaren kall och regnig och ogynnsam för såväl sådd som skörd och spannmålen omogen och skadad av regn och frost. Tingshuset byggdes.

1886 Tidig vår. Den 5 maj såddes havre. En blid vinter. I mars var det endast två dagar som var kallare än tio grader. Bra sommar.

1888 Stängdes ny gärdsgård omkring gammalbodskiftet. Arbetet bortsattes på ackord för 25 öre pr famn (= 1,8 mtr.) till Olof Karlsson, Anders Olofsson och Henrik Simonsson. Allt virke skulle huggas och bäras ut. Poststation öppnades i Husås med Johan Ström som föreståndare.

1889 Påbörjades byggandet av husbehovssågen vid Mångan.

1890 Byggdes sågen färdig. Hyvelhuset byggdes senare. Det har funnits en såg tidigare vid Mångan och den skall ha funnits ovanför Thomasbodarna. När den byggdes är svårt att avgöra. Prisgårdsbönderna hade sin kvarn vid Mångan på översidan bron. Husås- och Ottersgårdsbönderna hade sin vid Thomasbodarna. Vidare fanns en kvarn som kallades Jontekvarn, den låg vid Mångan ca 300 meter väster om sågstugan, och den kvarnen fanns kvar under första världskriget där det svartmaldes en smula.

1891 Husbehovssågen vid Mångan försäkrades för 9.500 kronor. Lits första mejeri startades på Sörehammar (hotell Gästis). Telefon drogs till Norra Lit. De fyra första abonnenterna var: Barbro Göransson, Prisgård, Henrik Ersson i Husås, Johan Röst i Kallsta och Olof Danielsson i Norderåsen. Inträdesavgift 175 kronor och 25 kronor i årsavgift. Stationsföreståndare var Björksell.

1892 Skiftesförrättning på Bjurhuskälen på den del som hör till Prisgård till. Wivstavarv gjorde slutavverkning på ett 30-årigt dimensionsköp så grundligt att dom tog 2.000 träd som var för små men uppgörelse träffades.

1893 Det var skogseld vid Hårkan på bägge sidor om rågången mellan Prisgård och Ringsta. Elden uppkom genom ovarsamhet av några barn som vallade kor. Anton Göransson köpte denna vår en cykel med gummiringar. En vadhållning mellan å ena sidan Anton Göransson och Henrik Ersson och å andra sidan Magnus Jönsson i Husås resulterade i att Anton och Henrik följande morgon reste till Amerika och Chicago där en världsutställning pågick. De passade på att besöka släktingarna, bröderna Olle och Pål Pålsson, som utvandrat från Ottersgård. Resan tog tre månader och kostade omkring 2.000 kronor pr man.

Den 1 februari började Henrik Ersson i Husås, Barbro Göransson i Prisgård och Henrik Larsson i Byom att leverera mjölk till Lits mejeri.

1894 Bra vår och sommar. Det var skogseld mellan landsvägen och Hårkan på södra sidan av Märanackbäcken mot P O Halls fiskarstuga. Detta var sista året för Husås som någon gammal och orkeslös måste "gå på roten", dvs. den gamle fick gå från gård till gård och stanna ett eller flera dygn allt efter gårdens storlek och få mat och husrum. En föga tilltalande lön för de gamla som gjortsin insats och förbrukat sina krafter. Denna sociala vård ersattes av en annan form som inte var stort bättre. Såväl gamla som barn fick gå på auktion till den minstbjudande för vård.

1895 våren kom i normal tid och sommaren blev rätt bra. Posten blev stulen denna höst efter Föllingemarknaden. Bytet blev mellan 12.000 - 13.000 kronor. Vilka som var de skyldiga blev aldrig uppklarat, troligen var de minst två. 600 kronor hittades i en postpåse vid Älggrubban och själva postväskan hittades vid en kornlada i byn.

1896 Tidig vår och flera plusgrader mot den 1 maj. Bra med hö och spannmål.

1897 Krig mellan Grekland och Turkiet. Det ar sista sommaren som det bärgades skogsfoder för gårdens räkning. Björkarna på gården planterades.

1898 Kriget på Cuba mellan Spanien och Amerika. Våren sen och sommaren kall så att skörden blev svag.

1899 Ovanligt sen vår. Den första maj var snön alldeles orörd och var lika djup som gärdsgårdarna var höga så att man obehindrat åkte skidor över gärdsgårdarna på skaren den 1 maj. Sådden var inte färdig till midsommar. Höskörden knappt medelmåttig och spannmålen dålig eller ingen alls. På hösten rasade en våldsam storm med mycket stormfälld skog. På salutimret var minsta toppmått 7 tum (17,5 cm) och timmer på 6 och 6½ tum kördes som husbehovsvirke till Mångsågen där man på den tiden lämnade var femte stock som tull, dvs. betalning för sågningen.

1900 Sen sådd, kall och våt sommar. Dålig skörd av både hö och spannmål.

1901 Tidig vår, torr och varm försommar men tre dygns ihållande regn veckan efter midsommar räddade växtligheten från att torka bort. I Undersåker rasade en våldsam skogsbrand. Det kom bl.a. mycket militär från Stockholm för att deltaga i släckningsarbetet. Totalt fyra kvadratmil eldhärjades.

1902 Våren sen, ett dåligt år för jordbruket. Konfirmerades på vårvintern. Vi var 69 st konfirmander.

1903 Sen vår, försommaren rätt så varm. Det stakades en järnvägslinje som gick ut från Krokom och passerade väster om om Husås över Rödmyren där det skulle bli station. Linjen kom ner till landsvägen hitom Brattstamon och fortsatte upp efter Hårkan till Edsforden där den passerade ån föratt fortsätta mot strömsund.

1904 På hösten skadades kornet av frost på lägre belägna ställen. H O Hillmo byggde ladugården på ackord för 1.500 kronor på egen kost. Priset för huggning av en famn kolved var tre kronor (en famn är 3x3x5 alnar = ca 10,2 kmr.) Rysk-Japanska kriget bröt ut.

1905 Unionsupplösningen med Norge. Mården försvann från Husåsskogarna och torde från och med detta år ha varit totalt försvunnen till slutet av 1930-talet.

1906 Tidig vår och bra sommar med god skörd av både hö och spannmål. Stora höladan av bräder nere på ägorna byggdes av Olof Isak Andersson och Jonas Olofsson (Goffa kallad). Första resan till Stockholm och då var det inte många bilar, kanske var det första bilresan. Första kullen Wångenhingstar gick ut detta år och far köpte treåringen Bringel.

1907 Årsväxten var god för hö och halm men det blev ingenting i toppen på halmen. Isföre i november och december. Inlandsbanan stakades genom Lit.

1908 våren kom i normal tid. Skörden av hö och halm blev medelmåttig. Vid huggning av timmer obarkat betalades 12 öre pr stock och en lejd körkarl hade tre kronor på egen kost.

1909 Sen vår och sen sådd, en del efter efter midsommar. Spannmålen blev av dålig kvalitet. Storstrejkens år.

1910 Tidig vår, varm sommar med litet regn. På eftersommaren var det ovanligt lågt vattenstånd i Hårkan, det var nog det lägsta som varit i senare tid.

Det röjdes vinterväg till Norderåsens järnvägsstation från Brattstamon. Om Husåsborna fått med de södra byarna på denna sträcka hade det nog blivit en bro över Hårkan och landsväg till Norderåsens station, men de södra byarna ville ha bro över Hårkan vid Huse. Landshövding Vidén var hit och tittade på sträckan och han fällde yttrandet att om hela Norra Lit höll på denna sträcka var det stora utsikter till bro och väg till Norderåsen.

Småskolan såldes till kommunen. Rälsläggningen av inlandsbanan hade nått Norderåsen.

1911 Tidig och bra vår, sommaren mycket varm. Gynnsamt väder för bärgning av skörden. Åren 1911 - 1913 blev gärdsgården omkring gammalbodskiftet omstängd av Olof och Daniel Karlsson för 12 öre pr famn (183 cm). Källaren byggdes detta år. Var på lantbruksmötet i Örebro med Bringel som fick tredje pris.

1912 Vår och sommar bra. Ovanligt mycket snö i slutet av året. Varken på 1890-talet eller senare har det kommit så mycket snö före jul. På ett dygn snöade det 18 tum (45 cm). Kornladan byggdes av Johan Larsson, Hans Danielsson och Alfred Vestlund. På sommaren var det skogseld på skiftena norr om gammalbodskiftet elden berörde fem skiften. I februari var sista sammanträdet med Lits och Rödöns tingslag i Husås. På sensommaren såldes tingshuset.

1913 Mycket snö och den var så hårt packad att man vid timmerkörning måste skotta alla skotvägar. För timmerhuggning betalades 11 öre pr stock för randbarkat upp till 8½ tum och förrundbarkning 9 tum och däröver 17 öre pr stock. Våren och sommaren bra med normal skörd av hö och spannmål. Bringel vann avelsloppet på Storsjön i mars.

1914 Våren kom i rätt tid och sommaren var varm och bra. Första världskriget utbröt i början av augusti. Allmänt var åsikten att kriget inte skulle räcka så länge så det blev export av spannmål och matvaror samt hästar med resultat att det blev brist på matvaror och andra avror inom landet. Tallarna på gården planterades detta år. Ladan nedanför Kallstabacken byggdes detta år. Bondetåget till Stockholm.

1915 Kall och sen vår. Flyttningen till bodarna blev inte förrän veckan före midsommar. Det var dåligt med grönskan på ägorna och dagen före midsommarafton kom det snö. Det hade varit lite regn på försommaren. En vecka in i juli blev det väderomslag. Det kom värme och så mycket regn att det stod vatten över landsvägen nästan fram till Mångbron. Det är sällan åkrar och vallar har växt så fort, men så var vädret enastående bra; regn på nätterna och sol och värme på dagarna. Det blev mycket hö men låg kvalitet både på hö och spannmål. Första gallerstämplingen i Husås på snårskog gjordes detta år på gammalbodskiftet med början vid Hårkan.

1916 Mycket snö. Någorlunda tidig vår och rätt så bra sommar. Brödkort infördes. Prisnivån börjar stiga. Vid en fisketur till västra Fiskåvattnet i Frostviken fick vi 17 st öringar och en av dessa vägde en 2 kg medan de övriga vägde mellan 4 och 6 kg. Gott om björn i Frostviken. På hemorten var det riklig tillgång på hjortron.

1917 §Boden väst på gården byggdes detta år. Det började bli smått om allting och priserna sprang i höjden. Maximipriser infördes till den verkan de kunde ha. Som exempel kan anföras att maximipriset på hö var 37 öre pr kg men det handlades med hö till ett pris av 1 krona och ända upp till 1,50 pr kg. Ransoneringen på matvaror var en besvärlig sak. För dem som bodde i industrisamhällen och städer rådde nog verklig nöd.

1918 Spanska sjukan härjade hårt och många inom Norra Lit dog i farsoten. Världskriget slutade.

1919 Litet snö, inte mera än till ordentligt körföre, vilket var bra då de som körde i inte hade tillgång till kraftfoder till hästarna. Häst- och timmerpriserna började nå sin kulmen. För en bra häst betalades up till 4.000 kronor. Timmerkörningen gick bra tack vare bra priser och ringa snö. Det betalades upp till två kronor pr stock för körning på åtta km väg. Huggarpriset var 50 öre pr stock för obarkat. Detta var sista året vi hade kreaturen i Risgårdsbodarna. Normal skörd av hö och spannmål. Denna sommar drogs elektriska ledningar till Husås. En elektrisk motor och självrensande tröskverk köptes. Sjuhundra famnar kolved höggs på gammalbodskiftet.

1920 Våren kom i rätt tid och skörden av hö och spannmål rätt så bra. I november nådde timmerpriserna sin högsta höjd och köpstopp infördes i slutet på månaden. Priserna låg då på 25 öre pr aln för 4 tums toppdiameter och 2,25 pr aln för 12 tums toppdiameter.

1921 Högkonjunkturens sista vinter för avverkningspriserna och köpstoppet på trävaror räckte ända till hösten 1922. Då hade priserna dalat till 8,5 öre pr aln för 4 tums toppdiameter. Allting föll våldsamt i pris och en hel del krisvaror blev värdelösa. Hö och spannmål av låg kvalitet på grund av ogynnsamt bärgningsväder. Det grävdes 8 km skogsdiken på gammalbodskiftet. En flock vargar hade visat sig söder om Föllinge.

1922 Våren och sommaren rätt så bra. Vi byggde stall i gammalbodarna och lade nytt tak på bägge fähusen i bodarna. På hösten började det lossna på trävarumarknaden.

1923 Sen och kall vår. Det snöade vid midsommartiden. Flyttade till bodarna efter midsommar. Knappt medelmåttigt med hö, spannmålen av mycket låg kvalitet (knappt ingen). Stugan på Aspnäset byggdes och motorbåten köptes. Juni månad var den kallaste på senare tid vad medeltemperaturen beträffar. Stensele hade en medeltemperatur på +7 grader.

1924 Västra gården byggdes. Byggmästare var Lars-Erik Olsson, som också gjorde dörrar och fönster. Tidig vår och bra sommar. Ett bra år. Lång och mild höst med isföre. Gamla byggningen oppe på gården samt stallet revs detta år.

1925 Barmark till slutet av januari då det kom lite snö så att vi kunde börja köra timmer på Hästdrolbrännan. Denna vinter föll de sista grovfurorna på Brännan för yxa och såg.

1926 Mycket snö. Våren i rätt tid. Bra sommar. Tegeltak lades på byggningen och utskotten tillbyggdes. En björn passerade över Kälamyren på våren, troligen samma björn som visat sig i Åskott och senare sköts i Offerdal. Bra med lingon och blåbär. Det kolades på hemskiftet vid Kalven. På södra sidan om Styrsmyren höggs en fura, vars rotstock var 10 alnar lång och 23 tum (57,5 cm!) i topp. På vintrarna såg man ofta tjäder sitta i topp på denna storfura, då den var betydligt längre än övriga träd.

1927 Norra Litsbussen börjar sin trafik

Köpte Sabina av Valter Lundberg i Valdemarsvik. Skarpheda som föl följde med på köpet. Under året blev det busstrafik mellan Husås och Östersund. Vår och sommar bra. Gott om hjortron. Den 30 oktober avr det mycket snö.

(Bussens tider, särskilt på kvällarna, var i busslinjens barndom ej alltid så exakta som nu. Erik Larsson, som både ägde och körde bussen, hade utöver bussrörelsen också lite annan affärsrörelse. Bland annat sålde han norsk sill i de åtminstone för de äldre välbekanta 5-liters sillhinkarna. Dessutom sålde han också smågrisar, fast det var mera sporadiskt. Dessa varor hade Erik Larsson på bussens pakethållare och på hemvägen från Östersund körde han med bussen mellan gårdarna och sålde. Jag minns en försommarkväll när bussen kom in på gårdsplanen i Kallsta någon gång vid 21-tiden och Erik Larsson bad att få sälja sista grisen för "de e nå kvinnfolk i bussn som e sint". Och visst fick han sälja grisen! AG:s anm).

1928 Köptes Berglundsgården. Vår och sommar rätt så bra. I december var det så kallt att man kunde köra med häst över Hårkan, men nyss före jul blev det blidväder och Hårkan bröt. På juldagens morgon var det plusgrader med regn och barmark.

1929 Våren kom i rätt tid. Bra sommar. Det snöade första gången den 21 september. Hönshuset byggdes med plats för 200 höns. Kycklingarna kläcktes med maskin.

1930 Tidig vår, sommaren bra med normal skörd av spannmål och hö. Mjölkleveranserna till Mejeriet i Östersund började den 11 jan. Skogseld väster om landsvägen vis Aspnäs. Kulturbetet började anläggas. Landsväg över ägorna byggdes. På hösten köpstopp på timmer som räckte till 1933.1931 En kubikmeter prima björkved betalades med 3 kronor vid landsvägen vid Aspnäs. Skarpheda blev tvåa vid travtävlingar på Storsjön i loppet för fyraåringar, och vid travtävlingar i Lit vann hon loppet för fyraåringar.

1932 Den 12 mars skottet i Paris och finansmannen Ivar Kreugers död. Om han avlossade det själv eller om det var någon annan torde förbli en gåta.

1933 Torr sommar så det blev missväxt på hö, ungefär en tredjedel av normal skörd. Mejeriet betalade 6½ öre pr kg för mjölken sedan frakten frånräknats. Denna höst fanns på gården: 14 mjölkkor, två kvigor som skulle kalva, två kalvar, två ston och fyra unghästar. Priset för en kalvfärdig ko var 60 kronor och för en slaktko fick man 30 - 40 kronor. Svinhuset byggdes med plats för fem avelsdjur.

1934 Tidig vår och bra vår. I februari inträffade ett så starkt töväder att de flesta åar bröt. I Hårkan packades is och timmer så att ån dämdes igen. Vattnet gick långt in på land och is och timmer skavde högt upp på trädens stammar. Vattenståndet i Hårkan var det högsta sedan 1867 och vattnet gick nästan upp i spisen i Aspnässtugan. Höskörden blev nästan lika dålig som förra året. Det märkliga var att medan vi i Prisgård fick dåligt med hö så fick grannarna norr ut i byn en riklig skörd, en del hade aldrig tidigare fått så mycket hö. Detta berodde på att det gick två regnskurar öst-väst vid Tingshuset och norr därom. Detta var sista året vi betade Prisgårdsvallen med korna på hösten.

1935 Detta var sista året vi bärgade hö i Prisgårdsbodarna. Rikligt med hjortron. I mitten av juli gick en hagelskur över norra delen av Söre och Boda. Hö och halm slogs ner så det blev litet eller ingenting att bärga. Boda blev mest åtgånget. Alla fönsterrutor åt det håll varifrån hagelskuren kom slogs sönder. Haglen var stora som kråkägg och så hårda att det blev stora märken i timmerväggarna. Åskan slog ihjäl några kreatur i Boda.

1936 Tidig vår. Korna släpptes ut första gången den 19 maj. Havre såddes den 11 maj. God tillgång på hjortron.

1937 Tidig vår. Korn såddes den 13 maj. Den 3 juni kom det snö, natten mot 4 juni var det två grader kallt. Badhuset och bussgaraget byggdes. Skarpheda födde tvillingar: två stoföl. Hjalmar, 16 år, körde timmer för första gången på egen hand på hemskiftet vid Flakaflon.

1938 Stackade 25 hässjor hö på Husåsmyren. Första snön kom den 6 november. Den 13 november var det armt i skuggan.

1939 Ett starkt töväder i slutet av januari gjorde att det blev nästan bart. I fortsättningen på vintern blev det ett härligt väder och bra före för timmerkörningen från Kälen ända till våren. Tidig vår och bra sommar. Första maj blev helgdag. I november och december blev det mycket kallt och detta orsakade stora olägenheter vid mobiliseringen av hästar för armén på grund av krigsutbrottet. Andra världskriget började den 1 september.

1940 Kall vinter. Vårbruket började den 20 maj och korna släpptes på bete den 18 juni. Den 10 juni började vi klyva spjäl (takspån av furu).

1941 En ovanligt kall vinter med långa perioder med mellan 30 - 40 minusgrader. Vår och sommar normala men mycket regn hindrade bärgningen av grödan. I augusti blåste 107 höhässjor sönder. Den 8 juni var det 8 grader kallt i Sveg.

1942 Tidig vår och bra sommar. Den 17 juni blommade ärtorna, den 12 juli gick kornet i ax och den 17 vetet.

1943 En bra sommar. Slåttern började den 16 juli.

1944 Normal vår.

1945 Bra vår. Korna släpptes på betet den 4 juni.

1946 Våren i rätt tid. Köptes hästen Tor.

1947 Mycket snö. För första gången skördades korn med självbindare. Den 28 sept var det 150-årsfest vid Lits kyrka. Mycket folk, omkring 1.400 personer.

1948 Mycket snö. Fint väder i februari. Första snön den 20 sept. Natten mot den 25 sept ar det sju grader kallt.

1949 Timmerkörning i Stenskolorna började i mitten av januari. Kulturbetet anlades. Skörden färdig den 25 september.

1950 Detta var nog ett av de sista åren då nyodling förekom inom byn.

1951 Början av året kallt. Vårbruk, slåtter och skörd något sen.

1952 Lite snö, fint väder och lagom kallt. Vårbruket och slåttern i normal tid. Vid vårfisket detta år fångades på en natt 65 kg harr på 20 nät. Träpriset 2,70 pr kubikfot.

1953 Litsdagen på Jamtli den 30 augusti. Bävern anlade en dammbyggnad i Kalven 6 km från Hårkan. Det var femte och sista året samerna Anders och Kristoffer Bergqvist hade sitt vinterviste hos oss. På eftersommaren sattes 8.000 granplantor på Bjurhuskälen.

1954 Sådden klar i maj. Huggarpriset för timmer 8 öre pr löpfot.

1955 Återköptes skolan från kommunen av Husås byamän och kvinnor för 800 kronor. Badhuset reparerades för 31.000 kronor. I bidrag erhölls av pensionsstyrelsen 2.000 kronor och av kommunen 3.000 kronor.

Hela besättningen i ladugården såldes, förmodligen första gången på flera sekler som det inte funnits kor i ladugården på Prisgård 1:4 (1:21). Det är en brytningstid, få se vad framtiden utvisar.

Något sen vår, vilket medförde att vårbruket och slåttern också blev försenade.

1956 Den 1 juli var det fest första gången på Hembygdsgården i Lit.

1957 Något sen vår. Den 16, 17, 18, 19, 22, 23, 24, 25, 26, 27 och 28 juli var det åska med regn.

1958 Den 14 juli brann byggningen hos Alfred Vestlund ner. Sputnickarnas år. De första rymdraketerna sändes ut i världsrymden av Sovjet och USA. Såddes granfrö efter traktor mellan Byggestigen och vägen till Rödöbodarna på södra sidan av tallkulturen.

1959 Fortsatt vikande konjunkturer på trä och järn m.m. 70.000 arbetslöshetsanmälda. Den 1 mars gick det åska på Åreskutan. Den 10 mars sattes potatisen i Skåne, vilket är det tidigaste de senaste hundra åren. Det var rekordtidig sjöfart på övre Norrland. En isbrytare gick in i Piteås hamn den 18 mars, vilket var ungefär 1½ månad tidigare än vanligt.

1960 Kallt i början på året. I början på augusti brändes stora ytan mot landsvägen mellan Lundsjön och Gravbränna. Vägen ner till Prisgårdsbodarna från västra landsvägen breddades och grusades på hösten.

1961 Det var svårt för skogsarbetarna med djup och hård snö. Den 12 april var första människan uppe i rymden och kom ner oskadad. Den 18 september omkom Dag Hammarsköld i Afrika.

Minnesanteckningar om några av gårdens hästar under 1900-talet

Bland de hästar som funnits på gården den tid jag minns är det några som särskilt etsat sig fast i minnet. Den äldsta av dem är "Gammalblacka". Ett norskt sto, en korsning mellan dalhäst och fjordhäst, rätt så stor, 152 cm över manken, grova torra ben, rätt så bra bröstdjup med stram muskelsatt rygg, något kantigt kors. Som åkhäst efter landsväg var hennes temperament och rörelseförmåga fantastiskt, allt egenskaper som uppskattades på den tiden då man färdades efter häst till Östersund, en sträcka på närmare fyra mil. Hon hade en travsäkerhet som var hundraprocentig.

Medan det var fasta åboare ovanför Gällsåberget efter gamla landsvägen fick jag följa med när dom körde ett tröskverk dit, jag var då 7 - 8 år. Det var i november och vi hade två hästar: Gammalblacka och ett svart norskt sto med högt lynne. När vi körde tillbaka och kom dit landsvägen började luta utför så talade far och Johannes Andersson att de skulle sätta Gammalblackas travsäkerhet på prov. Vi hade det svarta stoet för släden och Gammalblacka fick springa lös efter. De körde så fort att stoet som var förspänt för släden föll i galopp och närmast skenade, men Gammalblacka höll travet och följde med hela tiden en sträcka på 1½ km.

Man blev övertygad om hennes uthållighet och höga temperament när man åkt i ett sträck från Östersund till Husås och hon släpptes på gårdsplanen sedan selen tagits av henne. Hon kunde då galoppera flera varv runt gården. Gammalblacka kom till gården 1885 och var då 8 år. 1905 på julmorgonen körde jag med henne till julottan i Lits kyrka. På den tiden var det brukligt att när man for hem från kyrkan på juldagsmorgonen skulle det köras fort, s.k. julskjuts, men Gammalblacka följde lätt med trots att hon då var 28 år. Hon slaktades 1906 på hösten.

En annan häst som man gärna kommer ihåg är Bringel. Han var av första årgången som gick ut från hingstuppfödnings-anstalten Wången. Det var en hård av en ädel, vacker och lätt typ med gott lynne och goda travegenskaper. Bringel startade i ett uppfödningslopp på Storsjön och vann första pris: ett guldur och 200 kronor. Tiden blev 2,03 på kilometern. Bringel var då 13 år gammal och det var enda gången han startade på tävling. Under träning hade han visat på tider under 1,55. Det var en härlig landsvägshäst, som sällan använde längre tid än tre timmar mellan Östersund och Husås.

En annan häst, en dotterson till Gammalblacka och med Bringel som far, hette Rölle och var kort sagt ett underdjur som landsvägshäst om men ser efter storleken. Han var nämligen endast 142 cm över manken, men mycket harmoniskt byggd. Rölles temperament var nästan nog så högt. Vid en skjuts till Östersund då mor skulle till doktorn blev det en sagolikt kort tid på 2½ timmar. När han på återresan presterade 2 ¾ timmar förstår man kvalitén.

Förutnämnda Sabina, som köptes i Valdemarsvik, och hennes dotter Skarpheda voro bra bruks- och avelsdjur.

På hösten 1946 köptes en tyngre arbetshäst - Tor - av ardennernas, en stor, tung häst, 165 cm över manken, med alla goda egenskaper man kan önska hos en arbetshäst och med en styrka som gränsade till det otroliga. Tor stupade för en torrkvist i ena bakhoven och en dålig veterinärbehandling. Han hade då gått tio vintrar i skogen och olyckan skedde sista arbetsdagen för vintern. Man ser sällan en häst med så ledigt dragsätt.

För inledning, utdrag ur anteckningarna samt några få kommentarer inom (parentes) svarar

Allan Granström

Frösön